Vem kan vara en upplysningsgivare?
Interna och externa personer (anställda, sökande, tidigare anställda, leverantörer, kunder, etc.)
Vilka är möjliga skäl för att rapportera missförhållanden enligt EU-direktiv 2019/1937?
Korruptionsbrott, antitrust- och penningtvättsbrott samt brott mot tekniska specifikationer eller brott mot miljöbestämmelser, brott mot arbetsrätt m.m.
Är upplysningsgivaren skyddad?
Ja, de skyddade personerna är:
• Personer som lämnar upplysningar
• Personer som är föremål för en anmälan
• Personer som berörs av anmälan
Personer med tystnadsplikt som läkare eller advokater är undantagna från detta.
Dessa personer måste skyddas från uppsägningar, degraderingar och andra former av diskriminering.
Vad kommer att hända med upplysningsgivaren?
Rapporteringskontoret upprätthåller sekretess gällande upplysningsgivarens identitet och de personer som är föremål för en anmälan eller som på annat sätt är namngivna i anmälan. Det förbehåller sig dock rätten att efter en noggrann granskning vidarebefordra rapporten till ansvarig avdelning (t.ex. redovisning) för att klargöra informationen direkt med ansvarig avdelning.
Hur reagerar SIGA på inkommande information?
SIGA kommer att initiera uppföljningsåtgärder inom en rimlig tidsram (vanligtvis 3 månader) och ge upplysningsgivaren återkoppling gällande uppföljningsåtgärderna.